För att förstå Sverige måste man förstå kommunerna

Genom att studera det lilla kan man förstå det stora. Därför hade IF Metall och Akademikerfacket SSR i sitt gemensamma Almedalsseminiarium valt att beskriva den ekonomiska krisens konsekvenser genom att granska en kommun. Närmare bestämt Jönköping, centralort i ett län som drabbades hårt av varsel och uppsägningar när konjunkturen rasade hösten 2008.

Hos den tidigare så trygga arbetsgivaren Husqvarna kom varslen som en chock. Efter långa och slitsamma förhandlingar sades 400 personer upp. Hälften har nya jobb idag. Få har fasta jobb och snart är de uppsagdas a-kassedagar slut. Redan har antalet hushåll med försörjningsstöd ökat från 1200 till 1800.

Kommunstyrelsens krisdemokratiska ordförande Acko Ankarberg Johansson (bilden) berättade vad kommunen gjort för att möta krisen. Höjd skatt, mer pengar till vuxenutbildning, hög investeringsnivå för att hålla byggsektorn igång. För lite och för sent, ansåg oppositionsrådet Peter Persson (S), även om han la huvuddelen av ansvaret för krisens konsekvenser för Jönköping på regeringen.

Kommunernas ekonomi är starkt beroende av vad staten gör. Inte minst när det gäller statsbidragen. Torsdagens besked om höjda statsbidrag välkomnades givetvis av Jönköpingspolitikerna, även om blockskillnaderna markerades så här på bortaplan i den rikspolitikpräglade Almedalen. Men för kommunens ekonomi är det också viktigt vad som händer med exempelvis jobben, infrastrukturen och socialförsäkringarna.

Allt hänger ihop och allt påverkar på ett eller annat vis kommunerna och därmed människorna som bor där. Så för att förstå Sverige måste man förstå kommunerna. Med det konstaterandet sätter jag, även digitalt, punkt för mitt skrivande om kommuner, och senare år även landsting, i KommunAktuellt och Dagens Samhälle. På återseende på annan plats och i andra former.

Lena Hörngren