Allt var inte ekonomi krisåret 2009

2009 kommer framför allt att bli ihågkommet som året då den internationella lågkonjunkturen på allvar slog klorna i kommuner och landsting. Sjunkande skatteunderlag, ökade kostnader för försörjningsstöd och allmän oror har präglat året. Men allt har inte handlat om ekonomi.

2009 var året då regionfrågan drabbades av pyspunka, som till slut stoppade hoppet om nya regioner 2011. Regeringens kompromiss om underifrånperspektiv ledde till att de som ville minst fick bestämma. Därmed blev det bara en bekräftelse av de oundvikliga när det gäller Skånes och Västra Götalands status, plus att de fått två småkusiner i form av regionerna Gotland och Halland.

2009 var året då influensaspöket tidvis var grandiost, tidvis bara en liten myling. Ibland fanns oro för att hela samhället skulle stanna. Ibland ansågs risken inte större än vid en vanlig influensa. Folkets vrede har ömsom gällt att regeringen överreagerat och köpt in för mycket och för dyr vaccin. Ömsom att det funnits så lite vaccin att man måst köa för att få sin spruta.

2009 var året då det jämfördes som aldrig förr i kommuner och landsting. Grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård, trygghet och säkerhet, äldreomsorg samt folkhälsa har alla sina öppna jämförelser. Ingen vill vara sist och alla kommer därför att sträva efter att bli bättre. Likväl kommer någon alltid att vara sist så länge alla inte är exakt lika. Kritiska röster hörs, men såväl öppenhet som jämförelser har kommit för att stanna.

2009 var året då läget i världen gjorde att de ensamkommande flyktingbarnen blev allt fler. Eftersom de inte bara var ojämnt fördelade mellan länder utan också mellan Sveriges kommuner uppstod spänningar. Obalansen sattes på sin spets när ankomstkommunen Malmö öppnade ett boende i Vellinge, som alltid sagt nej till flyktingar för egen del. Det ledde till en opinionsstorm som i sin tur ledde till att flera nejsägarkommuner, däribland Vellinge, sa ja till att ta emot flyktingbarnen.

2009 var året då många funderade över hur man skulle använda sociala medier som Twitter, Facebook och bloggar. Inte minst som en del i uppladdningen inför 2010 års stora bataljer, valrörelsen och avtalsrörelsen. Sex av tio lokala toppolitiker ser det som ett sätt att kommunicera direkt med väljarna. SKL:s förhandlingsordförande Ingela Gardner Sundström bloggar om avtalsrörelsen.

Hur det går med detta, ekonomin och allt annat som rör kommuner och landsting kommer ni att kunna läsa i Dagens Samhälle 2010. Men nu har vi helguppehåll. Webben uppdateras åter 7 januari. Årets första nummer av papperstidningen kommer den 14 januari. Vi ses då!

Lena Hörngren
Chefredaktör

Agitation och öppenhet

Snart är det 2010, ett år som har alla förutsättningar att bli journalistiskt spännande eftersom det både blir avtalsrörelse och valrörelse.

Under ett valår ökar alltid aktiviteten för alla som på något vis rör sig i en politisk miljö. I år tycks det ju dessutom blir en annorlunda valrörelse. Åtminstone i rikspolitiken, även om de senaste prognoserna inte pekade på ett särskilt jämnt val. Men Sverigedemokraterna finns där som en osäkerhetsfaktor. En faktor som ibland får orimligt mycket utrymme i debatten. Rikspolitikerna borde lära av sina partikamrater i kommuner och landsting där man har minst fyra års vana av att ha SD med i de valda församlingarna.

Men 2010 är ju också avtalsår. Löner och anställningsvillkor för 3,3 miljoner ska anställda ska förhandlas om. Inte heller här lär det bli riktigt som vanligt. Visserligen finns det gröna skott här och var i ekonomin, men den ekonomiska krisen är inte förbi. Framför allt inte i kommuner och landsting som ligger senare i konjunkturcykeln än industrin.

Man tycker sig också kunna ana en mer aktiv arbetsgivarpart. För första gången har statliga, kommunala och privata arbetsgivarna gått ut genomensamt inför avtalsrörelsen. Man söker också nya vägar att nå ut med sina budskap. Svenskt Näringsliv har startat kampanjsajten vadstarpaspel.se med dagliga TV-sändningar. SKL:s förhandlingsordförande Ingela Gardner-Sundström bloggar.

"Det är angeläget för oss som arbetsgivarorganisation att berätta var vi står och hur vi resonerar. Därför kommer SKL att vara öppnare än någonsin tidigare under kommande avtalsrörelse", skriver hon i premiärinlägget.

Dagens Samhälle ser fram emot 2010 och kommer självfallet att bevaka både valrörelse och avtalsrörelse i såväl traditionella som nyare medier.

Lena Hörngren
Chefredaktör

Möt mannen som fixar trivsel

Husen i miljonprogrammen har blivit medelålders. Lite slitna, behöver fräschas upp, men har fortfarande många bra år framför sig. I Dagens Samhälles nya bilaga Bygga & Bo, handlar det bland annat om miljonprogrammen. Om hur de kan förvandlas när omtanken och intresset kommer från dem som bor där.

Robert Rosenqvist, bosocial utvecklare i Malmö. Foto: Drago Prvulovic.

Vi berättar också om Robert Rosenqvist. Honom har Malmös kommunala bostadsbolag anställt som bosocial utvecklare i stadsdelen Seved. Slumkvarter har Seved kallats, och knark säljs ännu på vissa gator, men Robert anstränger sig för att bostadsområdet också ska förknippas med konst och musik. Vår reporter Lars Hugo och fotografen Drago Prvulovic från bildbyrån Scanpix följde med Robert Rosenqvist en dag på jobbet. Läs om honom i bilagan och se vårt bildspel.

Nästa bilaga kommer i mars. Den ska handla om skolan. Men redan om några veckor är det ju valåret 2010. Därför gör vi i slutet av januari en tematidning om hur lokala politiker bör lägga upp taktiken för att vinna väljarnas röster. Missa inte den!

Cecilia Granestrand

biträdande redaktionschef

Öppna jämförelser triggar

Öppna jämförelser har blivit en del av vardagen för alla som jobbar i kommuner och landsting.

- De öppnar för eftertanke och triggar till aktiv handling, motiverade Höganäs utbildningschef Peter Andreasson deras betydelse på SKL:s presskonferens om vad det är som gör att vissa kommuner lyckas bättre med sina skolor än andra.

Öppna jämförelserna tilltalar den djupt mänskliga strävan att undvika att bli sist och att hela tiden förbättra sig. Men även känslan för rättvisa är djupt grundad. Därför är det viktigt att jämförelser är rättvisa och begripliga. För varje gång jämförelserna görs utvecklas metoderna. Precis som allting annat kan även Öppna jämförelser förbättras.

Det gäller även vår och övriga mediers rapportering om resultaten. Regionrådet Jonas Andersson (FP) i Västra Götaland reagerade på Dagens Samhälles sammanställning i nummer 38 av sjukvårdens öppna jämförelser. Vi hade där vägt samman tabellernas röda och gröna fält till ett samlat mått som visade hur olika landsting ligger till.

Varför väljer Dagens Samhälle att publicera en topplista när man i rapporten så tydligt gör klart att det handlar om en relativ placering inte ett betyg, undrar han.

Dagens Samhälle har gjort en sådan sammanvägning alla år som Öppna jämförelser för sjukvården presenterats eftersom vi anser det journalistiskt motiverat att göra en sammanfattning och att ge en överblick av det gigantiska materialet. Dock borde vi nöja oss med att ge denna sammanfattning av dagsläget och avstå från att göra jämförelser mellan år eftersom indikatorerna varierar. Här finns utrymme för förbättring för vår del.
Lena Hörngren
Chefredaktör